Gick upp rätt så tidigt på fredagen trots att var först på eftermiddagen som flygen till Rumänien skulle gå. Men uppe ändå i god tid som sagt så att man kunde checka så att man hade packat allt som skulle med och så. Mitt tåg mot Stockholm gick iväg vid 10:42 tiden och sedan från centralen ut till Arlanda. Tror att jag hade tre timmar till flyget skulle gå så man kunde ta det hela med ro.

Flyget på nervägen gick väldigt smidigt och var framme runt tolvslaget. Plockade med mig burarna och blev som förra gången uppmött av Kristian, Andreas man. Vi lastade burarna i hans bil och det bar av direkt till Cernavoda i natten. Var inte lika trött som under förra resan och höll mig vaken hela vägen till Cernavoda. Pratade lite allt möjligt med Kristian på vägen dit.

Väl framme vid lägenheten så möttes vi också av Andrea som var där. Men hon skulle tillbaka till Bukarest nästa morgon. Hade sällskap av två katter i lägenheten denna gång. En liten honkatt och en svart, vit hankatt. Han som jag har bilder på. Båda väldigt trevliga! Japp, gick som sagt ut och mötte Lili en liten bit utanför lägenheten, vi skulle ta och åka buss till Medgidia. Busshållplatsen var inte alls långt från lägenheten, var nästan bara över gatan så tog väldigt kort tid att gå dit. Stod och väntade ett litet tag men sedan så kom bussen som vi skulle åka, en mycket väl insliten Mercedes som verkade vara från 70-talet. När man gått och satt sig och bussen börjat rulla var det en man som började gå runt mellan passagerarna. Det var han man köpte biljetterna av, så lite äldre betalsystem var det ju allt. Lili var inte så jättepigg iallafall, hon berättade att det kanske hade blivit lite väl mycket festande dagen innan så vi pratade väl inte så jättemycket tidigt på morgonen iallafall.

Denna gång fick jag också se mer utav Rumänien kan man säga. Förra gången jag var nere i december så hade jag ju en heldag i hägnet och det började redan mörkna vid femtiden då jag skulle tillbaka till lägenheten den gången. Så var ju inte så mycket man såg den gången. Denna gång så var det ju ljusare årstid plus att man åkte mellan Cernavoda och Medgidia då. Vi åkte igenom några byar i varierande storlekar som mestadels bestod av halvruckliga hus. Annars var det väldigt öppna landskap just i denna del av Rumänien. Intressant var det att se hur ens vovves land ser ut. Tog inte allt för lång stund innan vi var i Medgidia, några hållplatser i stan bara sedan gick Lili och jag av.

När vi väl var det så ringde Lili till en kommer ej ihåg vad han hette, men han kom efter ett tag och plockade upp oss så bar det av till hägnet i Medgidia. Väl framme så möttes man av ett litet gäng glada hudar.(Nu så pass långt efteråt kan jag ej minnas helt hundra vilka.)Men en glad vovve som jag iallafall kommer ihåg var framme och hälsa var Cornelia. Hade kanske väntat mig Medgidia hägnet lite större men kan ju vart för man vant sig vid storleken av Cernavodahägnet förra gången. Blev iallafall lite rundvisad, först in i lilla kliniken som dom hade, la även av mina grejor där i en soffa. Stötte även på där inne de stackars lilla vovvar som blivit påkörd av tåget. Man hoppas att det gick bra för henne. Blev sedan visade kennlarna som låg under tak. I dom var det överfullt med goa och jätteglada hundar. Som bl.a. Gimli, Inga, Cody, Marcella och m.m. Riktigt härliga gosvovvar allihopa! Stannade kvar ett tag där inne och kelade och gosade med hela bunten.

Väl ute igen fick jag en kopp kaffe, hälsade lite på alla gårdshundarna plus min egna då. Vet att jag frågade Lili om det var okej att gå fram och hälsa på Mark som stod bunden vid sin koja en liten bit bort. Det var okej hon berättade att han var jätteglad i människor, fast det har man ju vetat sedan innan genom forum här bl.a. . Jo han verkade ju riktigt nyfiken Mark när man närmade sig. Ville kolla nosa in en lite först men det var inte många sekunders betänketid där inte från hans sida. Han är verkligen en helt underbar vovve med "oss människor". Riktigt mysig och efter ett tag då jag började busa lite med han så blev han helt till sig. Delade ut pussar hit och dit, hoppade och flög och "brottades" även lite med han. Tror att jag hade ca. 10 min med Mark, men var ju en annan hund som närmade sig efter ett tag och med tanke på att man hört att han alls inte ska gå med andra hundar så. Men när han märkte att man var på väg att börja gå så var det som att han försökte att ta tag i en för att man skulle vara kvar. Han såg sedan så frågande och lite ledset på en. "Lämnar du mig" eller något liknande tycktes han nästan fråga. En riktigt fin kille, man önskar verkligen egentligen att man skulle kunna ta med sig honom hem.

Gjorde väl inte så jättemycket mer i Medgidia. Gick fram och hälsade lite på morsan Moa som låg och tog det lugnt på ett ställe. En helt underbar liten vovve! Som sonen Gabriel också var lätt att fotografera! Började lasta hundarna som skulle med i en bil efter ett tag iallafall. Jag fick med mig lite medicin som skulle med hem till Golda här i Sverige. Fick även med mig lite saker till min kille som hade ett inflammerat ledband. Plockade med mig alla mina grejor sen så började det att bli dags att röra sig tillbaka till Cernavoda. Hade ju mer uppsikt än innan när man åkt bussen och såg två stycken ihjälkörda hundar på tillbakavägen till Cernavoda. Uppehåll igen! det var värst! Efter en lite halvvild färd så var man tillbaka till Cernavoda igen. Lastade av Charles, Marcella och Gabbe, och in i kliniken med dom så att dom kunde förberedas med allt inför resan. Adriana och några andra hägnarbetare satt vid ingången till hägnet och pysslade med något, vet inte riktigt vad. Kanske förberedelse av någon hundmat! Inne på gården så möttes man av ett litet gäng glada hundar som vanligt! Bland dom Isabella, en annan trevlig glad tik som jag ej kan namnet på, Vali, Obi och säkert någon till.

Lili tog iallafall med mig ut för att visa hur åsnor och hästar hade det. Missade det förra gången då jag bara den gången då man i stort sätt bara var inne i hägnet och kollade runt. Men kul att få ha kollat på dom också. Mestadels åsnor hade dom väl men också några hästar. Efter det så gick jag runt lite på utsidan och fotade lite på vovvarna ute. Var framme lite vid kenneln som Corina var i. Hälsade lite genom kennelstaketet och fotade lite på henne. En riktigt charmig vovva. Var även framme och hälsade lite på Dingo som numer har en egen koja utanför hägnet. Han sägs ju ha lite perioder vad gäller temperamentet så jag antar att han var på bra humör denna gång!

Var sedan inne lite i kenneln som ligger exakt intill gården. Lili ville att jag skulle hälsa lite på syskonen Sherlock, Tilo, Tiberio, Sugar och Shadow. Lili berättade att dom kunde vara lite småförsiktiga så skulle väl vara lite bra träning för dom om en främmande ny person kom in i kenneln. Men vad jag vill minnas så var det bara Sherlock och shadow som var lite försiktiga av syskonen. Sugar tog det inte lång tid innan hon var framme och hälsade, Tilo och Tiberio minns jag som ett riktigt glatt "par" som gärna kom fram och blev lite klappade med, himla mysiga. Shadow såg man flera gånger att han ville komma fram men vågade inte riktigt. Men riktigt nyfiken var han och hann nog hälsa lite på han i slutet innan jag gick ut. Sherlock kommer jag faktiskt inte ihåg riktigt. Men har bildbevis på att han var framme och hälsade iallafall. Sedan har man ju andra riktigt goa mysvovvar i den kenneln också. Anita var nästan med på varenda bild som Lili fick. Himla fin och mysig hon är, och dessutom "gammelfavorit" så är ju klart att man klappar lite extra på henne. Marcy också en riktigt fin lite väl rund vovva som jag också föll lite extra för under detta kennelbesök. Och massa andra goingar från samma kennel, Coralie, Sweety, ja listan kan göras väldigt lång.

Ute igen från kenneln och åter på gården så var det en från personalen som gick för att hämta André, hade ju lite extra uppdrag att fota han. En riktigt härlig och glad liten snubbe iallafall, kanske lite försiktig. Fotade för fullt på han vilket resulterade i några okej foton. Efter ett litet tag så fick han gå tillbaks till sin egen kennel igen. Ville passa på och umgås lite extra med hundarna när jag väl var där nere så frågade Lili om jag kunde gå in lite kort i samma kennel som jag var inne i innan. Det gick fint! Finns inga bilder från när jag var inne den gången dock. Efter det så började det dra ihop sig lite mer för restaurangbesök och senare tillbaka till lägenheten. Plockade med mig alla sakerna som jag lagt i kontoret i kliniken. Gabbe och Marcella delade en bur ute i hallen i kliniken och antar att dom inväntade sina bad. Gabriel verkade fortfarande rätt så stressad just då men hälsade lite på Marcella innan det bar av. Sötnosen körde ut hela nosen genom gallret, verkligen en urmysig vovva.

Sedan så bar det av för mig och Lili till restaurangen serif(var väl så som den hette minns inte riktigt just nu?) Jag beställde en pizza som var riktigt fin faktiskt! Pratade lite allt möjligt Lili och jag, var riktigt trevligt. Efter ett tag så kom även Lilis syster till restaurangen. Efter att vi ätit klart så kom jag att tänka på att vi hade glömt nyckeln till lägenheten i hägnet. Så Lilis syster som hade bil körde oss båda tillbaka till hägnet, där en kom springande med nyckeln. Sedan bar det av till lägenheten! Väl där sa jag hej då till Lili och hennes syster och tackade så mycket för denna gång.

Klockan var väl inte så mycket när jag var tillbaka till lägenheten, den var väl runt 16:00. Gick iallafall upp och la av mig det mesta av grejorna, förutom kamera och lite hundgodis! Så bar det av på en promenad i dom närmaste områdena runt lägenheten. Första vovven jag stötte på var exakt utanför ingången nästan. Var det Paola eller något hon hette??? Lilla vovven som bor i trappuppgången iallafall. Lite småförsiktig av sig men ändå nyfiken. Tog gärna emot lite godis! Lite småsvårt att beskriva hur det känns på promenaden. Rumänien är så väldigt annorlunda om man jämför med hemma hos oss. Man får nog uppleva det själv! Nästan alla barnen tycks leka ute, om man jämför med här som det nog har blivit mer "innesittande" på senare tid. Känns väldigt avslappnat ute i samhället! I och för sig så var det ju lördag också. En sak som jag blev riktigt glad över att se var barn som faktiskt lekte riktigt bra med hundar. Inte för att jag vet om det var någon som ägde dom hundarna för tyckte mig kunna se dom senare också men då ströva själva. Träffade faktiskt också några söta ungar som försökta prata med mig. Var en liten tjej först som började prata med mig, verkade fråga saker. Men förstod inget! Sedan kom väl en lite äldre bror tror jag och en till bror som verkade yngre än tjejen. Ingen verkade ju äldre än 10 iallafall. Tydligen kunde den äldsta väldigt lite engelska iallafall så vi fick våra namn presenterat för varandra. Sedan gick tydligen farsan förbi eller något, verkade tycka inte prata med skumma främlingar så gick delade vägar där.

Var runt lite mer och fotade, träffade vovven som såg riktigt gammal ut och inte var kastrerad. Han vågade komma fram och ta godis ur handen på en, t.o.m. så man kunde ge han en liten klapp på sidan. Sedan när man gick så följde han efter en liten bit för att han ville ha lite mer godis så det fick han. Träffade ju också senare vovven som såg väl omhändertagen ut också så man hoppas att han hade ett hem. Något godis ville han faktiskt inte ha av en men han visade sig vara en trevlig men lite försiktig vovve. Hade inget emot att bli lite klappad. Hade iallafall hunnit bli lite mörkt ute så kändes rätt lagom att gå tillbaka till lägenheten igen och få sova lite.

Gick upp ett tag innan det skulle bära av på söndagen. Var en som kom och knackade på men minns nog inte riktigt vad han hette. Vi var iallafall tre i bilen när den bar av mot Bukarest, Maurius körde. Väl i Bukarest hämtade vi först upp Andrea. Sedan bar det av till något ställe där vi hämtade några hundar som skulle till Holland.

Efter lite knix så bar det av till flygplatsen. Allt gick fint där med incheckning och så. När burarna skulle kollas inne på flygplatsen var väl hundarna sådär måttligt roade p.g.a. lugnande. Men det gick fint. Sedan vet ni ju flyget gick ju bra för min del men lite värre för hundarna som blev kvar i Frankfurt och var tvungna att vänta tills nästa flyg. En väntan som verkligen kändes som en hel evighet. Men det hela gick ju bra tillslut trots allt. Allt för denna resa!

Jonas