Hundhjälpen kommer att göra allt som står i vår makt för att inte överge Lupetta. Dyker inget hem upp inom en snar framtid, så ger vi henne möjligheten att få komma till ett jourhem.

Resultatet för januari månad blev hela 39.699 kr. Ospecificerade bidrag uppgår till 7.545 kr, insamlingen till nya hägnet uppgår till 21.707 kr. Sponsordjuren erhåller 2.300 kr. Kampanjen sponsra vår resa uppgår till 8.150 kr. Du kan läsa gåvoredovisningen här.

Äldre gåvoredovisningar finns under menyn ”Stöd vårt arbete”.

Hundhjälpen tackar alla som bidrar till en bättre tillvaro för hundarna!

Arrangerade hundslagsmål är vanligt i Rumänien, trots att det är förbjudet enligt lag. Marks livssituation upptäcktes tack och lov av Save The Dogs personal som lyckades rädda honom därifrån och placerade honom i hägnet. Mark var naturligtvis skräckslagen vid åsynen av andra hundar, men människorna i hägnet lyckades vinna hans förtroende. Hans kärlek till människorna gjorde att Hundhjälpen provade att sätta upp honom i adoptionsprogrammet år 2007.

Alla var införstådda med att det krävdes ett speciellt hem för Mark. Det skulle bland annat inte kunna finnas andra hundar i hemmet. Månaderna gick och Mark tränades i att kunna se andra hundar utan att reagera med skräck, dock utan att göra så stora framsteg. Inget hem med de speciella villkor som vi ställde dök upp och beslutet togs i februari 2008 att ta honom ur programmet.

Resenärer vittnade om hur glad han blev när de hälsade på honom, hur han klängde sig fast vid dem för att de inte skulle gå sin väg och hur sorgsen han blev när de till slut var tvungna att resa hem.

Mark var helt fantastisk tillsammans med människor, trots allt han hade upplevt tidigare. Han började så småningom också sakta lära sig nya erfarenheter, att andra hundar inte ville honom illa. Hundhjälpen följde hela tiden hans utveckling i hägnet och beslutade år 2010 att ge honom en ny chans i adoptionsprogrammet. Denna gång var vi fast beslutna att hitta detta speciella hem som han behövde – även om det skulle ta sin tid.

Så hände då det som vi hoppades på! En hunderfaren familj ville hjälpa Mark till ett liv i fullständig trygghet och ge honom den kärleksfulla omvårdnad som han så väl var värd. Mark bokades juli 2011 och fick komma till Sverige senare samma månad. Nedan följer familjens underbara berättelse om hur en hunds mardröm fick ett lyckligt slut:

Mark på Arlanda

”Den 28 juli 2011 stod vi i ankomsthallen på Arlanda och var förväntansfulla och lite nervösa inför första mötet med Mark. Det var 4 hundar som anlände den dagen och när tullvakterna kom med burarna så klappade hjärtat lite snabbare än vanligt. Mark satt i sin bur och såg liten och osäker ut och han var så söt att det kom en tår i ögonvrån. Vi gav honom lite godis genom gallret som han åt med stor aptit och när han kom ur buren fick han mer mat som han slukade med en gång. Vi pratade med honom och klappade honom försiktigt. Han verkade förstå att vi ville honom väl och vi älskade honom verkligen från första sekund!

Resan hem gick bra. Mark gick runt och kollade läget, sedan gjorde han lite krumsprång och busade. Han verkade vilja leka. Det var nog hans sätt att säga att han var en snäll vovve som inte ville något illa. I början var Mark lite avskärmad och verkade vara i sin egen värld och det var inte så lätt att få ögonkontakt med honom. Den första tiden lät vi honom bara vara och vi hade gjort i ordning tre olika sovplatser där han kunde välja vilken som passade bäst. Naturligtvis så blev ju dock soffan och dubbelsängen favoriterna nr 1, han sover alltid mellan oss i sängen.

Efter ett tag började vi med lite kontaktövningar och Mark förstod snabbt att ögonkontakt alltid resulterar i en belöning. Han är väldigt lättlärd och hans omställning till familjehund har gått oväntat bra. Han har i sin egen takt fått vänja sig vid den nya tillvaron, och vi har egentligen inte gjort någonting utan det är Mark själv som gjort jobbet. Han har bara blivit gladare och gladare och mer trygg och stolt allt eftersom tiden har gått.

Sedan var det ju det här med andra hundar. Vi gick omvägar i början för att undvika närhet med andra hundar, för han blev lite oroad vid åsynen av lite större hundar. Men allt eftersom tiden gick så verkade han inte tycka att det var så farligt med möten och nu kan vi gå med honom som vanligt. Han bryr sig inte om dem mer än vad en ” normal” hund gör. Han hälsar på andra hundar men man får alltid vara på sin vakt, för Mark är Mark…

Han är en härlig hund. Han får sina busryck när vi är ute och går, han gör sina krumsprång som en liten valp fast han rör sig lite stelare… han är ju en liten gammal gubbe… Han älskar att ligga mjukt och varmt så det är mycket kuddar och täcken där han ligger. Det är han väl värd!

Vi är så glada att vi adopterade Mark! Han är en helt underbar liten vovve och vi älskar honom sååå mycket!!! Han verkar trivas med sin tillvaro och vi får hoppas att han får fortsätta att vara frisk så att han får njuta av sitt nya, trygga liv så länge som möjligt!”

Uppdatering 4 feb: Amalia är bokad!

Snö och 15 minusgrader i hägnet… det är svåra villkor för korthåriga Amalia. Hon lämnar inte gärna sin hundkoja i onödan nu. Hundkojan står visserligen utomhus, men är fylld med halm så att hon inte ska frysa ihjäl. Amalia har tillbringat lång tid, och därmed flera vintrar, i hägnet. Innan dess levde hon utmärglad på gatan. Hennes liv kantas onekligen av allt det som ingen hund förtjänar att få uppleva.

Vi söker dig som vill ge denna godmodiga och vänliga tik ett hem, som vill ge Amalia kärlek och få tusenfalt med kärlek tillbaka. Hjälp Amalia att få komma in i värmen så att hon slipper att frysa! Läs mer om henne här.

Caroline berättar från ett möte med Amalia:

När jag gick in i Amalias hundgård så möttes jag av en harmonisk grupp av hundar. Amalia var bland de första att komma fram och hälsa, sedan sprang hon av glädje ett varv runt i hundgården för att därefter komma tillbaka för att kramas mer med mig. Vackra Amalia utstrålar vänlighet och godmodighet, och det är nog detta som smittar av sig på alla andra i gruppen. Den som bokar Amalia får den finaste av kamrater, hon har allt som man kan begära – lyhördhet, nyfikenhet och framför allt ett stort hjärta.

Det är kallt i hägnet nu, om nätterna kurar de ihop sig på halmen i sin hundkoja. De inväntar gryningen och hoppas att den nya dagen ska medföra någon rolig händelse. Men dagarna är oftast likadana… mat, kanske en klapp i förbifarten. Så mycket mer händer inte.

Deras överlåtelsekostnad är sänkt till 3500 kr tack vare omtänksamma människor som har bidragit till deras resa. Vill du öppna ditt hem och hjälpa en behövande hund som har bott länge i hägnet, så hör av dig snarast. Läs mer om varje hund genom att klicka på deras namn.

I början av december såg det dock mörkt ut och tidsplanen riskerade att skjutas fram på grund av minskade donationer under senare delen av hösten. Save The Dogs (STD) gick då ut med en vädjan som tusentals människor i olika länder hörsammade. STD tackar alla dessa givare, samt Hundhjälpen och flera andra utländska organisationer för deras bidrag till projektet. Hundhjälpen kunde under år 2011 föra över drygt 257.000 kr till STD.

STD meddelar att kostnaderna för själva byggandet av hundhägnet därmed är täckta – byggbolaget 303.800 Euro, byggnadsmaterial 50.000 Euro, utomhusområden och stängsel 30.000 Euro.

Nu återstår byggandet av veterinärkliniken och planerna för denna har redan satt igång. Insamlingarna till STD fortsätter som vanligt, dels för att kunna bibehålla arbetet med kastreringsprogram, men även för att se denna moderna veterinärklinik förverkligas. En bättre framtid för Rumäniens gatuhundar är allas vårt mål! Läs mer om projektet och se bilder över dess framåtskridande här.

Definition av urinmarkering

I artikeln menas med urinmarkering att hunden kissar mot stolsben, mot möbler, i sängen, i soffan, m.m., trots att hunden är rastad. Det händer oftast när vi inte ser det och vanligtvis på samma platser. Att hunden urinmarkerar har inget att göra med rumsrenhet. Hunden kan mycket väl vara rumsren, men skvätter inomhus för att lämna en signal. Denna signal kan ha olika betydelser, beroende på hur hunden mår och hur dess sociala flock är beskaffad för stunden.

Fysiologiska och hormonella orsaker

Det första som man bör utesluta är någon fysiologisk orsak, såsom inkontinens, prostatabesvär, urinvägsbesvär eller urinvägsinfektion. Även sjukdomar som diabetes kan orsaka ett förändrat kissbeteende. Vid löptider kan både hanhundar och tikar börja kissa mer än vanligt för att lämna doftspår, men detta yttar sig mest hos icke kastrerade hundar.

En hund som kissar ofta får också en mindre urinblåsa och behöver av den enkla anledningen kissa fler gånger på en dag eftersom urinblåsan fortare blir full.

Åtgärd: Diskutera frågan med din veterinär för att utesluta ovan nämnda orsaker. Rasta hunden ofta till en början och förläng successivt tiden mellan rastningarna så att blåsan ändrar sig till att rymma en större mängd.

Psykologiska orsaker

Osäkerhet och stress

En hund som känner sig ängslig eller stressad kan börja skvätta på vissa platser för att lugna sig själv. Genom att känna sin egen lukt lite varstans så känner sig hunden mer hemtam. Det här kan uppstå när hunden byter miljö eller om den invanda miljön ändras genom att sammansättningen på familjen förändras eller att en ny hund kommer till flocken. Det kan också bero på andra ändrade förhållanden som att familjemedlemmar är borta hemifrån längre än vanligt. En hund vill ha ordning och struktur i sin flock och blir orolig när saker och ting förändras. Ibland är förändringarna uppenbara, men ibland kan det vara svårt att se dem. Om man har två hundar i familjen, så kan det räcka med att den andra hunden har börjat att bli gammal för att en förändring i flockens konstanta tillstånd har skett. Så småningom anpassar sig dock en hund efter den nya ordningen eller miljön och slutar då ofta med skvättandet.

Träning: Se till att ha regelbundna rutiner och ge hunden lugn och ro. Träna rumsrenhet som du tränar en valp. Ta bort mattor och annat som hunden kissar på, eller avskärma tidigare kissplatser med hjälp av kompostgaller. Straffa eller tillrättavisa inte hunden när den skvätter. Men du kan lugnt och bestämt säga Nej om du märker att den är på väg att kissa, samt lugnt berömma om den går därifrån.

Överstimulera inte hunden med kamplekar, genom att kasta bollar och pinnar eller andra hetsande lekar. Lugn ”hjärngympa” är däremot bra.

För en hund som har bytt miljö, så kan det vara lämpligt att minska den yta som hunden får vara på, dvs stänga av några rum. Likaså ska man bara gå kortare promenader och gärna samma sträcka varje gång. På detta vis så får hunden i en lugnare takt ta in allt det nya och stressas mindre av miljöombytet. Man kan också prova doftämnen med lugnande inverkan, sk DAP doftavgivare.

Om hunden kissar i sängen eller soffan, så låt inte hunden vara där. Hunden kan känna ett obehag av den uppståndelse som uppstår av att det plötsligt ska torkas upp, tvättas rent, bytas sängkläder osv. Hunden har inte dåligt samvete för vad den har gjort, men kan må dåligt av att den uppfattar att matte/husse blir irriterad av vad som har hänt – även om matte/husse inte visar det på ytan.

Om du märker att hunden ogärna vill göra sina behov utomhus, så kan det bero på att det har flyttat in en dominant hund i området. Din hund vågar då kanske inte markera utomhus, utan väljer att markera där den inte kan upptäckas av den andra dominanta hunden, dvs i det egna hemmet. Uppsök då en plats som du vet att inga andra hundar vistas på och låt hunden i lugn och ro uträtta sina behov där.

Det är viktigt att tvätta bort all urinlukt på platser där hunden har kissat. Det finns medel som går att köpa i hundtillbehörsaffärer eller så kan man använda några droppar ättika i vattnet.

Behov av uppmärksamhet

Hundar som lämnas ensamma flera timmar eller som har allmänt tråkigt, kan börja ”hålla sig” utomhus och istället börja göra sina behov inne och oftast då när matte eller husse ser det. De belönas genom den uppmärksamhet de då får. Även om du skulle säga Nej, så tycker hunden att det är bättre än att inte få någon uppmärksamhet alls. Oftast så får den också komma ut på promenad när en ”olycka” har hänt, vilket hunden naturligtvis uppskattar och det blir ju en stor belöning.

Träning: När hunden gör sina behov, nonchalera den då helt. Säg inte ens Nej. Rasta hunden ofta och stimulera den med olika aktiviteter både i form av ”hjärngympa” och vanlig lydnadsträning -  utfört på ett sätt som ni båda tycker är roligt. Hunden slutar att göra sina behov inomhus när den känner att livet blir lite roligare att leva och när den förstår att den inte får uppmärksamhet genom att utföra sina behov inomhus.

Revir- och rangmarkering

När en förändring i flocken uppstår, eller i dess omedelbara närhet genom att en ny hund har flyttat in i området, så kan hundar börja vilja markera både sitt revir eller sin ställning inom flocken. Revirmarkering sker oftast utomhus, av både tikar och hanhundar, som då kissar in sitt område nära hemmet. Hundar som fortsätter att kissa titt som tätt på själva promenaden övergår från revirmarkering till att bara lämna sitt visitkort, gärna på platser där andra hundar har kissat.

Rangmarkering brukar ske inomhus av hanhundar och oftast av den hanhund som står högst i rang i flocken, eller av den som vill visa att den i alla fall står högre i rang än en nytillkommen hund. Hunden gör det i smyg och det tar bara ett par sekunder för den att skvätta någonstans. Att hunden inte vill att vi ska se hans skvättande beror på att vi i hans ögon står högre i rang. Detta skvättande kan bli rätt så intensivt och inte bara ske i det egna hemmet utan även när man går på besök hos någon annan. Så småningom, när den nya flocken är etablerad så brukar beteendet upphöra. Det brukar också upphöra när hunden tycker att den har lämnat tillräckligt med andra dofter i de hem som besöks.

En hund kan även lyfta benet mot en besökare, en ny familjemedlem eller den person i familjen som hunden har minst kontakt med. Nyare rön menar att en hund inte vill visa dominans genom att urinmarkera, utan att det är ett beteende för att visa att hunden känner sig så pass självsäker för att våga lämna sitt visitkort. Ibland kan det också vara så enkelt att det inte finns något annat lämpligt i närheten att lyfta benet emot än personen som står närmast – men detta sker då oftast utomhus.

Träning: Ta bort mattor och annat som hunden kissar på, eller avskärma tidigare kissplatser med hjälp av kompostgaller. Låt inte hunden vara i sängen eller soffan om den har kissat där tidigare. Tvätta bort all urindoft från platser där hunden har kissat eftersom den annars kommer att vilja kissa där igen. Använd specialmedel från hundtillbehörsaffären eller vatten med några droppar ättika i.

Försök att ha hunden under uppsikt och säg lugnt och bestämt Nej om den visar tendens att vilja skvätta någonstans. Beröm om hunden då går därifrån. Om det inte räcker med ett Nej, så lyft lugnt bort hunden och beröm den då när du sätter ner honom på en annan plats. Skulle det redan ha hänt en olycka, så är det bara att nonchalera. Hunden förstår inte tillrättavisningar i efterhand. Är ni på besök, så kan det vara en god idé att ha hunden kopplad.

Rasta hunden ofta och regelbundet. Beröm när den kissar utomhus. Berömmet gör att hunden förknippar kisseriet utomhus som något trevligt och att den just därför vill upprepa detta. Men, när ni är utomhus, låt då inte hunden kissa överallt och titt som tätt, utan se till att hunden går vid din sida. Har du andra hundar i din flock, så låt inte hunden heller nosa eller kissa där de andra har kissat.

På en hund som visar sig självsäker och trygg, så kan du också behöva träna andra saker, såsom kontaktövningar och grundläggande lydnad, samt det som vi i dagligt tal kallar ledarskapsövningar; dvs träna in att det är du som går först ut genom dörren, att det är du som bestämmer vart ni ska gå på promenaden osv.

Det är viktigt att se till orsaken varför urinmarkeringarna görs. Om det finns en annan hund i hemmet, så kanske ordningen i flocken ännu inte är helt etablerad. Det kan också vara att den andra hunden tar sig för stora friheter i lek med varandra eller genom att pocka på all din uppmärksamhet när ni alla är tillsammans. Hunden som urinmarkerar kanske inte trivs med detta uppförande från den andra hundens sida och du kan då behöva ge den som urinmarkerar mer uppmärksamhet (och samtidigt se till att den andra hunden inte får tränga sig emellan), eller se till att den som urinmarkerar ibland kan få lugn och ro från den andra hunden.

Har beteendet pågått en längre tid, så kan det också ta längre tid att komma tillrätta med det. Men som med all träning, så är resultatet avgörande av hur mycket tid vi lägger ner på den och hur konsekventa vi är. Att verkligen hålla hunden under uppsikt, helst så att den inte märker det, och kunna avbryta den när den ställer sig för att skvätta kan på några få gånger göra underverk.

/Caroline Berggren