|

Marcelina kommer från ett hägn vi alla vid det här laget känner till –
det ökända Calarasi. Marcelina som är väldigt liten hade svårt att klara
sig i den tuffa miljön där och fick följa med Sara till Cernavoda. Där
bor hon nu med de andra småhundarna och stortrivs med livet.
Marcelina är en ca 1½-årig liten tik, Hon är en mycket matglad liten
tjej som nog snart kommer upp i matchvikt. Marcelina är vänlig och glad,
men försiktig i kontakten med nya människor. Hon är också vänlig och
mjuk i sin kontakt med andra hundar, och tycker mycket om att busa och
leka. Vi söker till Marcelina ett lugnt och tryggt hem där det inte bör
finnas barn under skolåldern. En liten hundkompis skulle nog uppskattas
eller varför inte en katt.
Marcelina har underbett vilket är vanligt hos småhundar.

Bilder från Rumänien |
|
2008: Nu har det gått hela två år sedan min älskade
lilla Marcelina kom hit till Sverige. Jag vill bara berätta (bättre sent
än aldrig) att allt går jättebra och att adoptera Marcelina är bland det
bästa jag har gjort i livet!
I början var det turbulent med flytt och hunden Ramses som jag hade när
Marcelina kom - jag ringde massor av gånger till min kontakt Linda på
Hundhjälpen för jag var orolig när de båda inte kom överens men Linda
var suverän. Hon hade alltid tid att lugna mig, för i vissa mörka
stunder trodde jag att jag inte skulle kunna få det att funka mellan dem
eftersom Ramses blev deprimerad pga flytt och förlust av sin husse i
kombination med att Marcelina kom - inga ideala omständigheter men allt
går inte att förutspå, tyvärr. Men å andra sidan, tur är väl det för
annars hade jag kanske inte vågat ta steget att adoptera.
Marcelina morrade och gick på Ramses väldigt mycket i början så han blev
jätterädd och gick undan hela tiden. Jag fick lösa det genom att ge
honom mycket tid så han inte skulle känna sig bortvald och jag fick vara
bestämd mot Marcelina när hon mer eller mindre attackerade Ramses och
med tiden insåg hon att hon inte kunde få ha mig helt för sig själv.
Fortfarande är de väldigt noga med att få precis lika mycket gos från
mig och jag är också jättenoga med det för jag vill inte att någon av
dem ska känna sig utanför - jag tror och upplever att de har det
jättebra och de verkar vara två små lyckliga hundar som får massor av
tid, bus och kärlek!
Med detta mail vill jag framförallt förmedla till andra som adopterar
och upplever svårigheter och det är att inte ge upp när det blir
motgångar, utan omställningen tar ibland tid (några månader i vårt
fall). Det är ju trots allt en ny familjemedlem som kommer och det
kräver sin tid och kraftansträngning, särskilt om man redan har andra
djur. Nu älskar de båda vovvarna att busa och leka med varandra, som
riktiga syskon har de blivit och min familjs farhågor om att adoptera en
hund är som bortblåst.
Marcelina är älskad av alla hon möter, hon är mjuk och go, kelen och
härlig och med en och annan räv bakom örat, hehe. Ett riktigt busigt
litet yrväder med glimten i ögat när hon sätter den sidan till, vilket
hon gör ganska ofta - hon är underbar och det tycker Ramses också!
Jag sprider ordet om Hundhjälpen till så många andra hundägare, och
icke-hundägare med för den delen, som jag kan. Alla som har tid att
lyssna en liten stund får veta om det fantastiska jobb ni alla på
Hundhjälpen gör och hur härligt det har varit att få vara en del i det
arbetet genom att adoptera en hund som verkligen behövde ett hem!
/Mvh Helen Green |