SAVE THE DOGS PROJEKT I RUMÄNIEN

Hägn och flygplatser STD använder sig av i verksamheten.

FAKTA

Rumänien är en republik i Östeuropa. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumänien är med sina knappt 21,5 miljoner invånare det folkrikaste landet på Balkan (Turkiet frånräknat).
Befolkningen består av 90 % rumäner och 7 % ungrare. Rumänien är en latinsk ö i ett annars slaviskt område, språkmässigt, isolerat från den latinska kulturen och under inflytande från den österländska kyrkan är Rumänien det enda latinska landet med ortodox religion. Rumänska är ett romanskt språk liksom italienska, spanska, franska och portugisiska. Språket har även fått stora inslag av grekiska och slaviska låneord. Fram till 1800-talet skrevs språket med det kyrilliska alfabetet men sedan 1800-talet skrivs det med latinskt alfabet. Rumänien har ofta varit kluvet mellan två kulturtraditioner. Rumänien skiljer sig väsentligt från sina grannar genom sitt språk, sin religion och sina folkliga och kulturella traditioner. Bland rumänska kulinariska specialiteter märks stekta köttbullar, kåldolmar, fläskgryta med vitlök och lök, samt munkar med ost och grädde.
Rumänien är bergigt i norr, medan den södra delen domineras av den vidsträckta Donauslätten. Vid utloppet till Svarta havet bildar Donau ett delta som är viltreservat för många inhemska fåglar och flyttfåglar.

Rumänien har stora naturtillgångar – olja, naturgas, kol, järn, koppar och bauxit. De viktigaste industrierna är metallindustrin, verkstadsindustrin och den petrokemiska industrin.

Den gastkramande historien om Dracula är inspirerad av den rumänske greven Vlad Dracul från 1400-talet, vars son var beryktad för att under krigstider spetsa sina fiender på pålar. Andra välkända rumäner är författaren Eugene Ionesco, gymnasten Nadia Comăneci och kompositören George Enescu. Källa: Wikipedia.

Efter andra världskriget blev Rumänien 1947 en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under en våldsam revolution mot Ceauşescu 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den första demokratiskt valda presidenten. Åren som följde på revolutionen blev oroliga och dramatiska med flera våldsamma uppror och upprepade regeringskriser. Under 1990-talet hamnade landet i en svår ekonomisk kris och de problem som skapats av den gamla regimen var svårlösta.
Sedan den 1 januari 2007 är Rumänien medlem i EU och är även medlem av militäralliansen NATO sedan 2004. Rumänien är ekonomiskt sett på efterkälken jämfört med väst-nordeuropa men de senaste åren uppvisar Rumänien goda tillväxtsiffor.

Ur Rumäniens historia växer gatuhundarnas historia fram. Gatuhundsproblematiken började på 80-talet, när diktatorn Ceaucescu tvingade bort folk från landet och in i städerna. Bostäderna räckte inte till för alla människor, därmed inte till deras djur. Följaktligen fick hundarna flytta ut på gatan, där de snabbt förökade sig.
Djuren tappade snabbt sitt värde som medlem av en familj och när familjer flyttades runt lämnades hundarna oftast kvar som en allmän egendom. Så i städerna jobbade och jobbar hundfångare för högtryck att försöka rensa gatorna från djuren utan värde, främst hundarna men även andra djurarter drabbats självklart också. Hundarna samlas ihop i de få och små kommunala hägn som finns. Där får de en vecka på sig att hitta sin ägare eller någon annan vänlig själ. Efter den veckas slut får de sitta i trånga utrymmen, utan att få vatten eller mat och vänta på sin avlivning. Avlivningarna sker inte efter svenska mått utan de dödas på sätt som är svåra att förstå. De hundar som överlever allt fram till avlivningsrummet, dödas ofta med en spruta full av luft på fel ställe vilket leder till enorma smärtor och är oacceptabla sätt att utsätta djur för.
År 2007, fick Rumänien sin första djurskyddslag och sedan Bukarest fick en ny borgmästare våren 2008, så får man inte längre döda hundarna, enbart sjuka, aggressiva eller gamla, vilket lett till att de kommunala hägnen är överfyllda och gatorna svämmar över av oönskade hundar.
Många hundar är födda på gatan, men det finns också många som överges av sina ägare som inte har råd att mata dem (befolkningen i Rumänien är extremt fattiga) eller om hunden blivit sjuk eller skadad och man inte har råd med veterinär. Få har pengar att betala för att sterilisera sina hundar, som man ändå låter gå lösa på gatan och många har inte kunskapen om hur man hanterar djur idag.
Andra djur som hästar och åsnor har ett mycket, mycket svårt liv i Rumänien. Man driver djuren extremt hårt, och många har knappt mat eller vatten. När djuret inte längre orkar med arbetsbördan kan man höra om att det slagits ihjäl. Många släpper ut hästen eller åsnan när vintern kommer och tillgången på gratis mat är borta.
Situationen för gatuhundarna är mycket svår men vi tillsammans med STD med Sara Turetta gör allt för ge djuren och människorna en möjlighet att börja samarbeta igen som innan 1980.

DJURSKYDDSLAGEN I RUMÄNIEN

HISTORIA
Före 2001: Det fanns ingen lag i Rumänien angående djurskydd eller hur problemet med gatuhundar skulle hanteras.

2001: Regeringens brådskande resolution nr. 155/2001, godkänd genom lag 227/2002 angående hanteringen av gatuhundar. Enligt resolutionen ska gatuhundarna infångas och hållas på kommunala hundgårdar. Ifall ingen har gjort anspråk på hunden inom sju dagar får hunden adopteras till privatpersoner eller djurskyddsföreningar. Efter 14 dagar från infångandet får hunden avlivas. Avlivandet ska ske med humana metoder och får endast utföras av en veterinär. Hundarnas kroppar får inte användas i framställning av läder, kött, fett, protein, mjöl eller andra produkter. De lokala djurskyddsföreningarna får om de så önskar delta och ha insyn i hundarnas uppstallning samt deras skötsel, sterilisering, adoption och avlivning. Det är förbjudet att arrangera eller delta i hundslagsmål och man får inte åsamka hundarna smärta eller lidande. Veterinär- och livsmedelssäkerhetsverket DSVSA är ansvariga för påföljderna vid brott mot denna resolution.

2002: Regeringens brådskande resolution nr. 55/2002, godkänd genom lag 60/2003 angående farliga och aggressiva hundar. Att arrangera, delta i eller träna inför hundslagsmål är förbjudet och kan leda till fängelsestraff. Farliga hundar (kamp- och attackhundar samt andra raser vilka är specifierade i lagen) måste steriliseras och id-märkas med en tatuering eller microchip.

2004: Lag nr. 205/2004 om djurskydd. Lagen stipulerar de nödvändiga åtgärder med vilka man säkerställer förutsättningarna för liv och välfärd för djur med eller utan ägare. Hanteringen av gatuhundspopulationen på rumänskt territorium stipuleras i särskild lagstiftning. Djurets ägare ska förse djuret med tillräckligt med mat och vatten, skydd, tillräcklig rörelsefrihet, omsorg och vård. Ägaren får ej behandla djuret illa, t.ex. genom slag, tortyr eller annars åsamka djuret smärta eller lidande. Veterinär- och livsmedelssäkerhetsverket ANSVSA samt Inrikesministeriet verkställer lagen samt utdelar straff (att bryta mot lagen anses vara en förseelse).

2004: Regeringens beslut 955/2004 – direktiv angående organisering och utförande av offentliga tjänster i områden av privata och offentliga lokala intressen. De offentliga tjänsterna bör:
- etablera normer för transportation, omvårdnad och utrotning av gatuhundar
- säkerställa hundarnas skydd enligt de Europeiska normerna* för djurskydd
- fånga in gatuhundar vilka invånarna skriftligen framför klagomål på
- ta hand om, vaccinera, avlusa, sterilisera och registrera hundarna
- adoptera hundarna mot en avgift eller överlåta dem gratis till en djurskyddsorganisation
- återlämna infångade hundar till stället de fångats in på ifall en skriftlig begäran inkommer från invånarna vilka intygar att de ansvarar för hundarna och deras skydd

* Europeiska normer = hundar anses vara samhällsdjur, varav det är förbjudet att avliva dem i annat än specialiserade institutioner, att behandla dem illa eller arrangera hundslagsmål.

2008: Lag nr. 9/2008 som modifierar och kompletterar lag nr. 205/2004 om djurskydd. Det är förbjudet att avliva hundar, katter och andra djur förutom djur vilka av veterinär har konstaterats obotlig sjuka. Djurplågeri (dödande, övergivande, försummande eller torterande, skjutande av vilda eller tama djur, fysiskt eller psykiskt plågande på något sätt eller modifiering av djuret utseende på andra än medicinska grunder) är ett brott som kan leda till bötes- eller fängelsestraff.

VAD SÄGER LAGEN OM GATUHUNDAR?

I djurskyddslagen vilken förnyades i januari 2008 står det tydligt att ett friskt djur, ägt eller hemlöst, inte får avlivas. I lagens första paragraf står det dock att gatuhundarnas hantering regleras genom särskild lag. Den enda särskilda lagen angående hanteringen av gatuhundspopulationen är 227/2002, som baserar sig på regeringens brådskande resolution 155/2001, enligt vilken gatuhundar bör avlivas. Dessa två står alltså i klar motsägelse till varandra och ett antal rumänska borgmästare har försökt upprätthålla och försvara gatuhundarnas avlivningsprogram på dessa grunder. Den allmänna tolkningen är dock att inte heller gatuhundarna får avlivas, eftersom en lag har företräde framför en resolution. Denna tolkning stöds också av Veterinär- och livsmedelssäkerhetsverket ANSVSA, som i praktiken övervakar att lagen efterföljs samt ålägger straff.

AKTUELLT ANGÅENDE LAGENS UTVECKLING

Eftersom den nuvarande lagen för kontroll av gatuhundspopulationen står i konflikt med djurskyddslagen är det uppenbart att den borde förnyas. Redan i december 2007 godkände senaten två viktiga förslag angående förändring av både djurskyddslagen och gatuhundslagen. Några dagar senare godkändes den nya djurskyddslagen i deputeradekammaren men lagförslaget angående kontroll av gatuhundspopulationen väntar ännu på godkännande. Detta lagförslag, som totalt skulle förändra den nuvarande lagen 227/2002 som säger att gatuhundar bör avlivas, innehåller bland annat implementering av TNR –program (trap-neuter-return), hundhägn för hundar som ej kan returneras till friheten på gatan samt utrymmen för övergivna och omhändertagna djur (även hästar och åsnor). Vi väntar således fortfarande på att deputeradekammaren ska behandla lagförslaget.

LAGSTIFTNING INOM EUROPEISKA UNIONEN

Eftersom Rumänien blev en medlem i Europeiska Unionen år 2007 gäller naturligtvis även EU:s lagar och regulationer i Rumänien. Att EU befattar sig även med djurskyddsfrågor stod klart när medlemsstaterna undertecknade Amsterdamfördraget 1997. I Amsterdamfördraget konstaterar man att djur är kännande varelser och att man bör säkerställa djurens välfärd genom att beakta dem i gemenskapens politik som gäller jordbruk, transport, inre handel samt forskning. Problemet när det gäller gatuhundarna är att de inte faller inom någon av de ovanstående kategorierna och EU-kommissionen har upprepade gånger konstaterat att EU inte kan beblanda sig i lagstiftning gällande sällskapsdjur utan det regleras enskilt i medlemsstaterna. EU har därför inga direktiv eller förordningar gällande t.ex. kontroll av gatuhundspopulation eller upprätthållandet av hundhägn.
Källa: http://www.koirienystavat.com/sv/artiklar/djurskyddslagen.html

Vill du hjälpa, bli medlem i Hundhjälpen!