Vår Corinna är en glad och vänlig tjej som fått växa upp tillsammans med brorsan Vincent. De har hållit ihop i alla lägen – med Vincent som vägvisaren och Corinna som den trogna följaren. Periodvis har även andra hundar varit inkluderade i deras lilla flock. Corinna har ett fint hundspråk och får lätt en bra kontakt med andra snälla och inbjudande hundar. Påflugna och buffliga hundar gör henne lite osäker. Hon skulle bli väldigt glad över en trevlig hundkamrat i sitt framtida hem. Katter däremot förstår hon sig inte på.

Som de flesta av våra hundar har även Corinna valt ut sina favoritpersoner med vilka hon älskar att umgås. Hon bekantar sig även med nya människor bara de inte tränger sig på. Corinna är extremt gosig och visar med hela sitt kroppsspråk vilken snäll tjej hon är. På promenaderna ( som är roliga ) får hon som stöd ta med sig Vincent. Känner hon sig osäker sneglar hon på honom eller sin ledsagare – och känner sig då bättre till mods. Åsynen av hägnets hästar och åsnor gör henne lika förundrad varje gång och hon tar en allvarlig diskussion med dem.

Till vår vackra Corinna söker vi nu det kärleksfulla evighetshemmet beläget i lugn miljö och där man har det lite lugnare hemmavid. Inte de minsta barnen i hemmet. Man bör trivas ute i skog och mark då Corinna verkligen njuter av att få ströva runt och bara ”vara och uppleva”. Hon vore tacksam över en snäll hundkamrat i hemmet som då kan vara hennes stöd i allt det nya. Att notera är att som de flesta av våra hundar har även Corinna vuxit upp i en väldigt skyddad miljö. Hon får aldrig pressas där hon känner sig osäker som inför nya människor eller nya miljöer. Alla framsteg ska belönas rikligt.

Bakgrund
Inte ens två månader gamla dumpades Corinna och brodern Vincent. En morgon i slutet av iskalla november låg en ihopknuten säck på uppfarten till hägnet. Säcken rörde på sig och svaga pip hördes inifrån. Ännu ett exempel på hur hänsynslöst små valpar behandlas i denna region. Nu dumpades de ändå på ett bra ställe med räddningen inom räckhåll – men lika gärna skulle någon kringströvande hund under natten kunna ha dödat dem.

Personalen knöt upp säcken inne på veterinärkliniken och fram tittade två små, ynkliga valpar, rädda, hungriga och uttorkade. De borde vid sin unga ålder fortfarande ha skötts om av sin mamma. Tack och lov hade de inga skador och kunde med god omvårdnad snabbt återhämta sig. Idag har syskonen vuxit upp till två friska och vackra unghundar – redo för sina liv som älskade familjehundar i hundlandet Sverige. Välkommen till Hundhjäpen, vackra Corinna!