I Benjamins lilla kropp ryms en känslig själ, ett varmt hjärta och en försiktig nyfikenhet. Den första tiden vid hägnet var tuff för honom, isolerad inne på kliniken. Så snart han fick flytta ut till hägnet bland andra småhundar började glädje och leklust göra sig gällande – han leker och busar gärna med sina vänner.

Benjamin trivs utmärkt med sina små kamrater – och det är av största vikt att det även i hans nya hem ska finnas en eller flera snälla, lite mindre hundar – som lekkamrater och mentorer.

Även en äldre, stabil och snäll hund kan vara lämpligt sällskap. Med tanke på hans mjuka sätt tror vi att han även kommer att kunna bli vän med en snäll katt. Benjamin har förtroende för sina skötare och umgås gärna en stund med dem. Med några godbitar blir man populär.

Nya människor måste göra sig förtjänta av hans tillit. Inga höga röster och yviga rörelser är vad som gäller – samt förståelse för en liten kille som haft det svårt. Inga stora krav får inledningsvis ställas på honom utan målet ska vara att få honom att känna sig trygg och älskad.

Givet är då att det i hans nya hem inte ska finnas unga barn och att man bör ha en lugn livsstil.

Hemmet ska vara lugnt beläget och finns en egen trädgård / täppa är det positivt – en trygg miljö för Benjamin att starta sitt nya liv. Marknivå är ett krav.

Trevliga, lugna promenadstigar ska finnas i närheten. I rätt hem kommer Benjamin att växa som individ och utvecklas till en glad och stolt ung grabb – och bli den bäste kamrat man kan få!

Bakgrund:

Benjamin höll som liten valp till vid en liten fabrik invid floden Donau. Här fanns en liten flock hundar i olika storlekar och åldrar som då och då fick en matbit av arbetarna. De tyckte det var bra att hundarna fanns där då de var lite av en ”vaktpatrull” nattetid – inte Benjamin dock – han var ju bara barnet.

Arbetarna visste inte var han kom ifrån – han bara dök upp. Vintern tärde oerhört hårt på Benjamin och vid sju månaders ålder, i februari, ringde man till SaveTheDogs och bad dem komma och hämta valpen då han var illa däran. Mycket riktigt konstaterades det på veterinärkliniken att Benjamin var kraftigt undernärd och led av svår anemi. Han hade inte klarat livhanken utan hjälp.

Nu fick han en egen bädd och togs om hand på alla de sätt – och snart började livsandarna återvända. Benjamin är idag en frisk och fin kille som njuter av att finnas till – men givetvis kommer han att gynnas av en miljö annat än hägnets – där han är trygg men ändå bara en i mängden.

Benjamin är en liten, blivande svensk så vi är glada att kunna välkomna honom till Hundhjälpens adoptionsprogram!